publicerad: 2021  
föra fram förde fört, presens för
verb
föra fram´
1 äv. fast sammansättn., jfr framföra få att röra sig fram­åt
någon för fram någon/något
någon för fram någon
någon för fram något
för fram fången
belagt sedan 1651
2 äv. fast sammansättn., jfr framföra formellt ut­tala något, i diskussion eller dylikt
någon för fram något/sats
någon för fram något
någon för fram sats
han förde fram nya argument
belagt sedan 1611
föra framframförande