publicerad: 2021  
förefalla föreföll förefallit, presens förefaller
före|­fall·er
verb
fö`refalla
● ge in­tryck av att (rimligtvis) vara
SYN. synas 2, te sig, tyckas, verka 3
någon/något förefaller (vara) adj
någon förefaller (vara) adj
något förefaller (vara) adj
kostnaden före­föll mycket hög; utnämningen av NN före­föll märklig
○ äv. med konstruktions­växling ge in­tryck av att
det före­faller vara bäst att av­vakta
belagt sedan 1752; av lågtyska vorvallen med samma betydelse; till falla