publicerad: 2021
företräda
företrädde företrätt, presens företräder
före|träd·er
verb
1
fungera som ombud för person el. grupp
JFR
representera 1
företrädande; företrädare
någon företräder någon/något
någon företräder någon
någon företräder något
han företräder personalens intressen; den advokat som företräder tidningen i målet
○
äv. mera tillfälligt
vanligen perfekt particip
vara närvarande som en (del) av
pressen var rikligt företrädd vid evenemanget
○
äv. utvidgat med avseende på idé eller dylikt
vara anhängare av
hon företräder en annan åsikt än majoriteten
belagt sedan ca 1815;
ombildn. av äldre förträda; efter tyska vertreten med samma betydelse, eg. 'träda i stället för'; se ursprung till
2träda
2
mindre brukligt
vara föregångare till
någon företräder någon/något
någon företräder någon
någon företräder något
belagt sedan 1773;
av tyska vortreten 'gå framför; överträffa'