publicerad: 2021
förete
företedde företett, presens företer
verb
●
något högtidligt
(formellt) visa fram
förete något
förete bevis
○
äv. oavsiktligt
området företedde en sorglig anblick av vanvård
belagt sedan 1651;
till
te (sig) i bet. 'visa (sig)'
företeföreteende