publicerad: 2021  
förgängelse förgängelsen
för·gäng·els·en
substantiv
förgäng´else
● det att natur­enligt upp­lösas och försvinna i fråga om materia, särsk. i religiösa samman­hang
JFR förintelse
prästen vigde hans stoft åt förgängelsen
skatta åt förgängelsen kasserasnär teatern renoverades fick de gamla trä­bänkarna skatta åt förgängelsen
belagt sedan 1487–91 (Ett forn-svenskt legendarium); fornsvenska forgangilse; efter lågtyska vorgenknis 'under­gång'; jfr ur­sprung till förgå, eldbegängelse
Var stjärna, ack, var ett fängelse
för tvivel, kval och förgängelse. Viktor Rydberg, Vadan och vart­hän (i Dikter, 1882)