publicerad: 2021  
förmyndare förmyndaren, plural förmyndare, bestämd plural förmyndarna
för·mynd·ar·en
substantiv
[-myn´d-] el. [fö`r-]
● person som är ut­sedd att sköta en omyndig persons an­gelägenheter särsk. de ekonomiska
överförmyndare
förmyndare (för/över någon)
förmyndare (för någon)
förmyndare (över någon)
hon ställdes under förmyndare
○ spec. om person som styr ett rike för en omyndig regent mest historiskt
förmyndarregering
○ äv. bildligt auktoritär person
förmyndarmentalitet
han vill gärna spela förmyndare
belagt sedan 1387; 1821 i bildlig bemärkelse (öppet brev utfärdat av kung Albrekt om Bo Jonssons testamente m.m. (Styffe)); fornsvenska formyndare; av lågtyska vormünder med samma betydelse, till vormünden 'vara beskyddare'; ur fornsaxiska mund 'beskydd'; jfr ur­sprung till myndig