publicerad: 2021  
försorg ingen böjning, utrum
för·sorg
substantiv
[-sår´j]
1 i vissa ut­tryck åtgärd särsk. av myndighet
(genom någons) försorg (genom) försorg (av någon)
han blev hem­skickad genom konsulatets försorg
belagt sedan 1710; av tyska Fürsorge, Vorsorge med samma betydelse, till Sorge 'om­sorg'
2 i vissa ut­tryck omsorg
(dra) försorg (om någon/något)
(dra) försorg (om någon)
(dra) försorg (om något)
det är hon som drar försorg om barnen
belagt sedan 1640