publicerad: 2021  
först
adverb
1 före alla andra i tid, rum el. rang­ordning
MOTSATS sist 1 JFR 1sedan
förstfödd; förstkommande
han kom först i mål; hon står först i kön; det är 50 del­tagare i skid­tävlingen och NN är först ut
först till kvarn (får först mala) se kvarn
vara först på bollen se boll
belagt sedan 1000-talet (runristad berghäll, Orkesta, Uppland (Sveriges runinskrifter)); runform fyrst, fornsvenska fyrst, eg. superlativ till 2för 1; jfr ur­sprung till förr 1, furste
2 innan något annat sker
JFR dessförinnan, 1innan 2
allra först vill jag tacka alla som ställt upp; först en kort resumé; jag kommer strax, men först ska jag skriva färdigt brevet; först var vi på teater, sedan ...
○ äv. i början av visst förlopp
först trodde vi det var NN som kom emot oss, men sedan såg vi att det var hennes syster
först och främst som det allra viktigastetid­skriften kommer först och främst att inne­hålla artiklar om konst och musik; först och främst vill jag hälsa alla hjärtligt väl­komna
först som sist först och utan att tvekadet ska först som sist sägas att resan blev mycket lyckad
belagt sedan 1285 stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)
3 inte förr­än vid den (sena) tid­punkt som fram­går av samman­hanget
först vid 85 års ålder drog han sig till­baka
belagt sedan 1541