publicerad: 2021  
försänka försänkte försänkt, presens försänker
för·sänk·er
verb
försänk´a
1 borra ur och vidga övre delen av redan existerande borr­hål; för att skruv- el. bult­skallar inte ska höja sig över materialets yta
JFR försänkning 1
försänkare
någon/något försänker något
någon försänker något
något försänker något
○ ibland äv. borra ur borr­hål, t.ex. för att jämna till dess yta
○ ofta äv. med av­seende på skruven etc. sänka ner skallen hos
listen monteras med försänkta skruvar
○ ibland äv. med av­seende på (konisk) skruv- el. bult­skalle för nedsänkt montering vanligen perfekt particip
skruv med kullrig eller försänkt skalle
belagt sedan 1807
2 ofta pass. el. perfekt particip låta sinnet hos (någon) helt upp­tas av något
någon/något försänker någon i något
någon försänker någon i något
något försänker någon i något
han satt försänkt i bön
belagt sedan 1745