publicerad: 2021  
förtegen förteget förtegna
för·teg·en
adjektiv
förte´gen
● som ogärna yttrar sig i viss fråga el. all­mänt; till­fälligt el. vane­mässigt
förtegen (om någon/något/sats)
förtegen (om någon)
förtegen (om något)
förtegen (om sats)
företags­ledningen var mycket förtegen om planerna på rationaliseringar
belagt sedan 1539; eg. 'benägen att förtiga'