publicerad: 2021  
1förtrycka förtryckte förtryckt, presens förtrycker
verb
förtryck´a
● ut­sätta för förtryck
JFR tyrannisera, undertrycka
förtryckare
någon förtrycker någon/något
någon förtrycker någon
någon förtrycker något
en diktator som har förtryckt sitt folk i decennier
○ äv. bildligt
förtrycka sina känslor
belagt sedan 1450–57 (Sveriges Krönika); fornsvenska forthrykkia; efter lågtyska vordrücken med samma betydelse
förtryckaförtryckande, förtryck
2förtrycka förtryckte förtryckt, presens förtrycker
verb
fö`rtrycka
● ofta perfekt particip trycka vissa kända upp­gifter i för­väg på blankett eller dylikt; till hjälp för uppgiftslämnaren som annars själv fått fylla i dem
någon förtrycker något
förtryckta deklarations­blanketter
belagt sedan 1955
förtryckaförtryckande, förtryckning