publicerad: 2021  
förtränga förträngde förträngt, presens förtränger
verb
förträng´a
● tränga bort (obehaglig tanke) till det under­medvetna som en försvars­mekanism; enl. psyko­analysens teorier
någon förtränger något
hon hade förträngt de hemska minnena från barndomen
○ ofta försvagat och skämtsamt glömma
han hade förträngt att det var städdag i bostadsrätts­föreningen
belagt sedan 1921
förträngaförträngande, förträngning