publicerad: 2021  
genstörtig gen­störtigt gen­störtiga
gen|­stört·ig
adjektiv
ge`nstörtig
● ålderdomligt (starkt) mot­strävig
JFR genstridig, gensträvig, obstinat
belagt sedan 1488 (öppet brev utfärdat av Arvid Trolle om Sten Stures mellanhavande med Ivar Axelsson (Styffe)); fornsvenska genstörtogher 'mot­spänstig; hals­starrig', trol. till styrta sik gen 'kasta sig mot'; se ur­sprung till störta