publicerad: 2021  
grimma grimman grimmor
grimm·an
substantiv
grimm`a
● rem­anordning som om­sluter huvudet på häst eller liknande djur och som man t.ex. kan fästa en rem (grim­skaft) i när man vill leda djuret
JFR betsel, träns 3
grimskaft
i stallet hade hästarna all­tid grimma på sig
belagt sedan mitten av 1300-talet (i sms.; (Östgöta-Lagen)) fornsvenska grima 'nos­grimma; smutsrand; ansikts­mask'; oklar etymologi; ev. besläktat med grimas