publicerad: 2021  
1grädda gräddade gräddat
verb
grädd`a
ge (en mat­vara som inne­håller mjöl) brynt yta och torr, fast konsistens genom att upp­hetta den i ugn eller stek­panna
JFR baka 2
gräddplåt; snabbgräddat; ugnsgrädda
någon gräddar något
grädda pann­kakor; grädda våfflor; grädda kakan i den nedre delen av ugnen ca 1 timme
äv. i fråga om tillagning av mat som får en skorpa på ovan­sidan
lever­pastejen gräddas i ett vatten­bad på plattan
belagt sedan 1487–91 (Lucidarius (Svenska Kyrkobruk)); fornsvenska grädda; speciellt svenskt ord; ev. till grädde i en urspr. bet. 'över­drag, hinna'
gräddagräddande, gräddning
2grädda gräddan
grädd·an
substantiv
grädd`a
det bästa av något särsk. om social el. prestations­mässig elit
stadens grädda; gräddan i sam­hället bodde fram­för allt i de enorma villorna nära havet
belagt sedan 1790; böjnings­form av grädde