publicerad: 2021  
gynnare gynnaren, plural gynnare, bestämd plural gynnarna
gynn·ar·en
substantiv
gynn`are
1 person som gynnar någon el. något
SYN. befrämjare
en gynnare (av någon/något)
en gynnare (av någon)
en gynnare (av något)
hon hade mäktiga gynnare in­om regeringen och var där­för svår att komma åt
belagt sedan 1481 (brev från finske hövitsmannen Magnus Turesson till rådet i Reval (Finlands medeltida urkunder)); fornsvenska gönnare; till gynna
2 (obestämd och oberäknelig) person
en konstig gynnare; den där gynnaren som går om­kring och samlar tom­flaskor
○ ibland spec. rackarunge
den gynnaren har pallat äpplen
○ spec. äv. om djur
det stryker en räv nära gården och den gynnaren är inte att lita på
belagt sedan 1759