publicerad: 2021  
1göra görat
gör·at
substantiv
gö`ra
● arbets­uppgift ofta av mindre an­genämt slag
JFR göromål
karlgöra; petgöra; slavgöra
belagt sedan 1654; substantivering av 2göra!!
2göra gjorde gjort, presens gör
verb
gö`ra
1 vara syssel­satt med någon aktivitet, särsk. så­dan där kropp el. konkret före­mål på något sätt del­tar
JFR utföra 1
görande; görare
någon gör något
jag har ingen­ting att göra; vad gör du annars då?; vad gör hon här?
○ äv. som ersättningsord för verb­fras
jag reserverade mig och det gjorde ock­så flera andra, men beslutet var redan fattat
det har någon inte med att göra se ha
få med någon att göra se få
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); fornsvenska gära, göra, urspr. 'färdig­ställa', till gör 'färdig'; gemensamt germanskt ord av om­diskuterat urspr.
2 vara verksam på sådant sätt att någon effekt upp­kommer
JFR utföra 1, åstadkomma
görande; levandegöra; möjliggöra; nödvändiggöra; tydliggöra
någon gör något (för någon)
göra en grimas; göra ett uppe­håll; göra mot­stånd; göra rent; göra sig förstådd; hon gjorde klart för honom att han inte fick komma till­baka; hon gjorde an­språk på arvet; han gjorde en del nyttiga erfarenheter
○ äv. få till följd
något gör sats
skadan gjorde att hon aldrig kunde börja träna ordentligt igen
○ äv. få att bli
någon gör någon/något adj
någon gör någon adj
någon gör något adj
den fina gåvan gjorde henne glad
○ äv. ha (viss) effekt
något gör sätt (i något)
såret i pannan gjorde ont; det gjorde ont i såret i pannan
○ äv. i ut­tryck för ofördel­aktig effekt eller dylikt
gör det något om jag kommer lite senare?; det gör ingen­ting att du råkade spilla på duken
○ spec. vid besök eller dylikt om att genom­föra alla typiska aktiviteter eller dylikt var­dagligt
JFR avverka 1
göra stan; göra Frank­rike på en vecka
det gör någon ont om någon se ond
gjort är gjort det som är gjort kan inte göras ogjortoch det lönar sig inte att ångra det: det visade sig att de hade sålt tavlan all­deles för billigt, men gjort är gjort
göra besked för sig se besked
göra det samma se samma
göra en pudel se pudel
göra en tavla se tavla
göra heder åt något se heder
göra narr av någon/något se narr
göra någon det nöjet se nöje
göra någon något för när se när
göra någon sin kur se kur
göra något i någons namn se namn
göra något som de blinda slåss var­dagligtinte vara så bra på någothon stavar som de blinda slåss
göra reda för något se reda
göra rätt för sig se rätt
göra sina (första) läro­spån se lärospån
göra skillnad mellan/på se skillnad
göra slarv­sylta av någon se slarvsylta
göra slut se slut
göra slut på något se slut
göra susen se susen
göra veterligt se veterlig
göra vågen se våg
göra våld på (sig själv) se våld
göra väl ifrån sig se väl
sagt och gjort se säga
belagt sedan 1285 stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)
3 bringa (någon helhet) till existens t.ex. genom att foga samman olika delar
JFR förfärdiga, skapa, tillverka
görande
någon gör något
göra kokos­bollar; göra halm­dockor
○ äv. tillreda
göra kött­bullar
○ äv. något ut­vidgat
göra an­teckningar
göra gällande se gälla
göra i byxorna se byxa
här blir inga barn gjorda se barn
belagt sedan 900-talet (runsten, Adelsö, Uppland (Sveriges runinskrifter)); runform karua, vanligen övrig runform kiara
4 ge till resultat
några gör tal något gör något
två och två gör fyra; den nya skatte­satsen gör några kronor per månad
belagt sedan början av 1300-talet Skåne-Lagen
En svala gör ingen sommar. Efter ett liknande grekiskt ut­tryck (bl.a. Aristoteles, 300-talet f.Kr.)
göra an, göra av, göra bort, göra ifrån sig, göra ned, göra ned sig, göra ner, göra ner sig, göra om, göra på sig, göra sig, göra sig av, göra sig till, göra upp, göra åt