publicerad: 2021  
hedning hedningen hedningar
hedn·ing·en
substantiv
he`dning
● person med en tro som helt saknar sam­band med den kristna, judiska och muslimska traditionen ofta om person med religion med in­slag av mångguda­dyrkan, magi eller dylikt
mission var förr ofta synonymt med att om­vända hedningar
○ äv. person som är lik­giltig för kristendomen spec. om ateist
ska du inte följa med till kyrkan för en gångs skull, gamle hedning?
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska heþninge; till heden