publicerad: 2021  
helg helgen helger
helg·en
substantiv
[hel´j]
period (om några dagar) med all­män ledighet från arbete och möjlighet till gudstjänst­besök om de stora kyrko­högtiderna el. om vanliga vecko­slut
helgfrid; helgledig; helgstämning; långhelg
(på/under) helgen
() helgen
(under) helgen
(till) helgen (över) helgen (i) helgen
en stökig helg med flera fall av miss­handel; de brukade åka ut till stugan på helgen; han jobbar på annat håll och reser bara hem över helgerna; i helg och söcken
ofta med ton­vikt på av­koppling ibland något var­dagligt
spahelg
fira helg; ta helg; nu har vi jobbat på hela veckan – nu är det dags att göra helg
äv. om (den arbets­fria perioden kring) 1 maj och 6 juni
spec. i hälsnings­uttryck
trevlig helg!; god helg!
någon gång äv. i en sorts adverbiell an­vändning
jobba helg
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska hälgh; bildn. till helig