publicerad: 2021  
hemsöka hemsökte hemsökt, presens hemsöker
verb
hem`söka
● på varje ställe drabba något om­råde eller dylikt; vanligen så att svåra skador upp­står
hemsöka någon/något
hemsöka någon
hemsöka något
pesten hem­sökte hela kontinenten; landet hem­söktes av plundrande soldathorder
○ ibland skämtsamt (oväntat) besöka
för­låt att vi hem­söker er så här sent på kvällen
belagt sedan 1541; efter tyska heimsuchen med samma betydelse
hemsökahemsökande, hemsökelse