publicerad: 2021  
hopbiten hopbitet hopbitna
hop|­bit·en
adjektiv
ho`pbiten
● till­sluten så att tänderna berör var­andra om mun eller dylikt; ofta med an­tydan om koncentration, energi eller dylikt
hans hop­bitna läppar
○ äv. bildligt
hennes hop­bitna hat
belagt sedan 1749; 1909 i bildlig bemärkelse