publicerad: 2021
hålla
höll hållit hållen hållna, presens håller
verb
1
ibland med partikel, särskiltfast, in
utsätta (någon/något) för ett fast tag vanligen med handen el. armen
JFR
bära 1
fasthållande
någon/något håller (fast/in) någon/något
någon håller (fast) någon
någon håller (fast) något
någon håller (in) någon
någon håller (in) något
något håller (fast) någon
något håller (fast) något
något håller (in) någon
något håller (in) något
någon/något håller i/om någon/något
någon håller i någon
någon håller i något
någon håller om någon
någon håller om något
något håller i någon
något håller i något
något håller om någon
något håller om något
hon höll i skaftet på yxan; barnet höll hårt i faderns hand; hon försökte fly, men polisen höll fast henne; "Håll om mig", viskade hon; hon höll paraplyet över pojken; elefanten höll en gren med snabeln
○
spec. för att stödja sig eller dylikt (ibland refl.)
någon/något håller (sig) (fast) i någon/något
någon håller (sig) (fast) i någon
någon håller (sig) (fast) i något
något håller (sig) (fast) i någon
något håller (sig) (fast) i något
om hon inte hade hållit sig fast hade hon ramlat överbord
○
spec. äv. för att motverka någon rörelse, handling eller dylikt; äv. bildligt
vanligen med partikel, t.ex.in, tillbaka
någon/något håller (in/tillbaka) någon/något
någon håller (in) någon
någon håller (in) något
någon håller (tillbaka) någon
någon håller (tillbaka) något
något håller (in) någon
något håller (in) något
något håller (tillbaka) någon
något håller (tillbaka) något
hålla in hästen; hålla hårt i plånboken på casinot; han kunde inte hålla tillbaka ett utrop av förvåning
helt och hållet
se
hel
hålla hårt i plånboken
se
plånbok
hålla i slantarna
se
slant
hålla i trådarna
se
tråd
hålla i tyglarna
se
tygel
hålla inne med något
se
inne
hålla masken
se
mask
hålla någon om ryggen
se
rygg
hålla någon på halster
se
halster
hålla någon på sträckbänken
se
sträckbänk
hålla någon räkning för något
se
räkning
hålla någon under armarna
se
arm
hålla någon/något stången
se
stång
hålla tummarna för någon/något
se
tumme
belagt sedan 1000-talet (runsten, Turinge, Södermanland (Sveriges runinskrifter));
runform hiltu (pret.), fornsvenska halda; gemensamt germanskt ord, urspr. 'vakta (boskap)'; jfr ursprung till
2halt 2,
3halt,
samhälle 1,
uppehälle
2
sätta in krafter för att bevara i visst läge el. tillstånd; som motverkan mot krafter som strävar i annan riktning
JFR
bära 2
någon/något håller någon/något (någonstans) (sätt)
någon håller någon (någonstans) (sätt)
någon håller något (någonstans) (sätt)
något håller någon (någonstans) (sätt)
något håller något (någonstans) (sätt)
någon/något håller någon/något adj
någon håller någon adj
någon håller något adj
något håller någon adj
något håller något adj
hålla armen sträckt; hålla ögonen öppna; hålla balansen; hålla vägen fri; de försökte hålla honom borta från makten; affären håller låga priser
○
spec. med avseende på (rörelse i) viss riktning eller dylikt; äv. bildligt
(låta) vara kvar i visst läge el. tillstånd
någon/något håller (något) (någonstans)
någon håller (något) (någonstans)
något håller (något) (någonstans)
fartyget höll kurs mot Bornholm; flygplanet kunde inte hålla kursen; håll till höger vid möte!; partiet höll en konsekvent linje i pensionsfrågan
○
ofta med avseende på sinnestillstånd
hålla humöret uppe; hålla huvudet kallt; hon höll bilden av honom i minnet
○
ibland spec. innebärande fördel för någon
hålla sig informerad; hon höll honom sällskap
○
spec. äv. med avseende på viss ställning
laget lyckades hålla oavgjort med 10 man; hålla siffrorna nere; en ställning där svart bör kunna hålla remi
hålla babblan
se
babblan
hålla flabben
se
flabb
hålla i gång
se
i gång
hålla i gång något
låta något vara i verksamhetför att hålla i gång ett järnbruk behövdes enorma mängder träkol
hålla i slantarna
se
slant
hålla klaffen
se
klaff
hålla käft(en)
se
käft
hålla mun(nen)
se
mun
hålla någon kort
se
kort
hålla någon skadeslös
se
skadeslös
hålla någon/något i schack
se
schack
hålla rent framför egen dörr
se
dörr
hålla snattran
se
snattran
hålla streck
se
streck
hålla truten
se
trut
hålla tätt
se
tät
belagt sedan 1000-talet
runsten, Turinge, Södermanland (Sveriges runinskrifter)
3
bevara kontroll över något som angrips el. hotas
någon håller något
försvararna lyckades hålla fortet
○
äv.
lyckas bevara åt sig något som konkurrenter vill tillskansa sig
hon håller fortfarande fjärdeplatsen; han kan inte längre hålla sin plats i A-laget
○
spec. äv.
reservera
håll en plats åt mig!
○
spec. äv. med avseende på (viss) motspelare i bollspel
markera
nu håller vi var sin man vid inkastet!
hålla färgen
se
färg
hålla stånd
se
stånd
hålla ställningarna
se
ställning
belagt sedan 1320–50
En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga
4
förrätta någon formell och mer el. mindre officiell procedur
någon håller något
hålla bröllop; hålla gudstjänst; hålla sammanträde
○
spec.
(muntligt) framföra
hålla tal; hålla predikan
hålla hov
se
hov
hålla låda
se
låda
belagt sedan 1285
stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)
5
handla i enlighet med visst avtal eller dylikt
någon/något håller något
någon håller något
något håller något
hålla ord; han höll inte sitt löfte
○
spec. om att infinna sig vid viss tidpunkt el. att fullgöra något inom viss tid
hålla tiden
○
äv. bildligt, spec.
motsvara uppställda förväntningar på kvalitet eller dylikt
hotellet håller god standard; hennes nya album håller hög klass
○
spec. äv. om föremål
en bil som håller vad den lovar
hålla måttet
se
mått
belagt sedan 1000-talet (runsten, Aspö, Södermanland (Sveriges runinskrifter));
runform halta
6
(låta) ha tillgång (till)
JFR
förse
djurhållning
någon håller något
hålla hundar
○
spec.
ha i sin tjänst el. i sitt hushåll
hålla tjänare
○
äv. med inriktning på annan person
någon håller någon med något
föräldrarna håller henne fortfarande med mat och husrum
belagt sedan slutet av 1200-talet
Westgöta-Lagen
7
riskera (viss summa pengar) för möjlighet till snabb vinst vanligen grundat på antagande om viss utgång el. visst resultat (bland flera möjliga); ofta som en sorts tävlan med annan person
JFR
satsa
någon håller något (på någon/något/sats)
någon håller något (på någon)
någon håller något (på något)
någon håller något (på sats)
hålla vad; jag håller en hundralapp på att NN vinner; hon var beredd att hålla en slant på att hon hade rätt
belagt sedan 1734
8
med prep.på
gynna (tävlingsdeltagare) med sin önskan om framgång
någon håller på någon/något
någon håller på någon
någon håller på något
en stor del av publiken höll faktiskt på bortalaget
○
äv. allmännare
tro på (någons förmåga) och därför stödja personen i fråga
han har alltid hållit (styvt) på sin brorson
○
äv. försvagat
lägga stor vikt vid något
hålla på etiketten; vi behöver inte hålla på formerna; han håller på att man ska göra sin plikt vad det än kostar
belagt sedan 1810
9
anse (ha egenskapen att vara)
någon håller någon/något för (att vara) någon/något/adj
någon håller någon för (att_vara) adj
någon håller någon för (att_vara) någon
någon håller någon för (att_vara) något
någon håller något för (att_vara) adj
någon håller något för (att_vara) någon
någon håller något för (att_vara) något
hon håller honom för (att vara) en hederlig person; han håller det för troligt att det blir regn
hålla till godo med någon/något
se
godo
belagt sedan början av 1300-talet
Skåne-Lagen
10
mindre brukligt
stanna och förbli på platsen en kort(are) tid om fordon, förare eller dylikt
någon/något håller (någonstans)
någon håller (någonstans)
något håller (någonstans)
bussen höll vid stationen
○
äv. bildligt
håll ett ögonblick, jag förstår inte resonemanget!
hålla hus
se
hus
belagt sedan 1430–50
Konung Alexander
11
ha tillräcklig (inre) stadga för att inte skadas vid påfrestning särsk. om föremål som inte går sönder vid slag el. stöt
något håller (att+verb)
JFR
hålla sig 3
något håller (för något/att+verb)
något håller (för något)
något håller (för att+verb)
klockan föll i golvet men höll; stolen håller inte att stå på
○
äv. i fråga om mer el. mindre naturliga påfrestningar som verkar under längre tid
tyget håller inte att tvätta; färgen höll inte i tvätten; deras äktenskap höll inte för den nya påfrestningen
○
äv. bildligt om påstående, teori etc.
visa sig korrekt vid ett genomförande i detalj
hypotesen höll inte; resonemanget är bestickande, men det håller inte
belagt sedan mitten av 1300-talet
Östgöta-Lagen