publicerad: 2021  
hälsing hälsingen hälsingar
häls·ing·en
substantiv
häl`sing
1 person från Hälsing­land
JFR hälsingska
belagt sedan 1303 (testamente upprättat av Elisif Johansdotter till förmån för predikarebröderna i Sigtuna (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska hälsinge(r), bildn. till hals, ev. i bet. 'trång del av ett vatten'
2 ejder­unge av han­kön vars fjäder­dräkt starkt av­viker från den vuxna hannens prakt­dräkt
JFR guding
belagt sedan 1913; till sv. dial. hälse 'hals­band' (fågeln har en vit ring runt halsen); bildn. till hals