publicerad: 2021  
härja härjade härjat
verb
här`ja
● an­ställa förstörelse genom att fara vilt och hänsyns­löst fram
JFR föröda, skövla
härja (något) härja (någonstans)
trupperna brände och härjade staden; vikingarna härjade både i väster- och öster­led; brottslingarna får härja fritt när polisens resurser inte räcker till; den härjande leoparden
○ äv. om icke-levande före­teelser
något härjar (någonstans)
det av kriget härjade Europa; de krafter som härjade i hans inre; koleran härjade i landet
○ äv. försvagat bråka
barnen fick härja som de ville i källaren; man kan inte låta de kommersiella krafterna härja fritt
○ äv. bildligt festa ohämmat
varje fre­dag är de ute på krogen och härjar
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska häria, urspr. 'hem­söka med en här'; till 2här
härjahärjande, härjning