publicerad: 2021  
härskare härskaren, plural härskare, bestämd plural härskarna
härsk·ar·en
substantiv
härs`kare
● (mans)person i stark maktställning
SE härska 1
härskarlater; härskarnatur; självhärskare; världshärskare
någons/någots härskare
någons härskare
någots härskare
härskare över någon/något
härskare över någon
härskare över något
perser­rikets härskare
○ äv. försvagat
husets herre och härskare
belagt sedan 1464 (Jönköpings stads tänkebok); fornsvenska härskare