publicerad: 2021  
1höft höften höfter
höft·en
substantiv
högra eller vänstra sidan av det ut­skjutande kropps­partiet med ytliga skelett­ben strax ovan­för benens fäste och nedan­för midjan
han stod med handen stödd mot höften; han hade en revolver vid höften; byxorna hängde löst kring höfterna; hennes svängande höfter; höfter fäst!
belagt sedan 1538; av lågtyska hüfte med samma betydelse; samma ord som lat. cub´itum 'arm­båge'; besläktat med kub
2höft ingen böjning, utrum
substantiv
på en höft utan nog­grannare bedömning eller beräkningrecepten i boken är ofta på en höft och inga­lunda exakta
belagt sedan 1559; trol. bildat till hov 'måtta; an­passning', i hovsam; jfr ur­sprung till hövas