publicerad: 2021  
idiosynkrasi idiosynkrasin idiosynkrasier
idio·syn·krasi·er
substantiv
idiosynkrasi´
1 intensiv mot­vilja eller över­känslighet som inte utan vidare kan förklaras; ofta starkt personligt präglad
idiosynkrasi (mot någon/något)
idiosynkrasi (mot någon)
idiosynkrasi (mot något)
○ spec. medicin om mycket stark fysisk el. psykisk reaktion mot läke­medel, födo­ämne eller dylikt
hans allt mer ut­vecklade idiosynkrasi mot fisk
belagt sedan 1820; modern bildn. till grek. id´ios 'egen', syn´ 'med' och kra´sis 'blandning'
2 egenhet eller egenskap hos person
i biografin berättar författaren om sina egna svagheter, idiosynkrasier och tillkorta­kommanden
○ äv. om författare, språk m.m.
över­sättarens idiosynkrasier; verb­specifika idiosynkrasier
belagt sedan 1827