publicerad: 2021  
igelkott igel­kotten igel­kottar
igel|­kott·en
substantiv
i`gelkott
● ett litet insekts­ätande dägg­djur med tagg­beklädd rygg och lång, trynliknande nos
när barnen rörde vid igel­kotten rullade den ihop sig; igel­kotten låg i vinter­dvala; man ser allt­för ofta över­körda döda igel­kottar på våra vägar
○ äv. om när­besläktade djur vanligen i sammansättn.
igelkottfamiljen
belagt sedan 1420–50 (Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)); fornsvenska ighulkutter, igelkotter; igel- hör trol. samman med igel och -kott med kotte