publicerad: 2021  
1igenom
i|­gen·om
adverb
ige´nom
● ofta betonat efter verb genom särsk. bildligt
SE 2genom
få igenom förslaget; driva igenom sin vilja; han föll igenom vid ut­tagningen
○ spec. i fråga om tidsförhållanden eller dylikt
de verkade festa nätterna igenom
belagt sedan 1430–50 (Fem Mose böcker); fornsvenska i genom; jfr ur­sprung till 1genom 1
2igenom
i|­gen·om
preposition
ige´nom
● genom
luften passerar igenom hålet
belagt sedan 1406 (dombrev utfärdat av underlagmannen i Västmanland Bengt Nilsson (Svenskt Diplomatarium)); se ur­sprung till 1genom 1