publicerad: 2021  
1inneboende ingen böjning, utrum
inne|­bo·ende
substantiverat adjektiv
inn`eboende
● person som hyr viss del av någon annans bostad
belagt sedan 1895
B-rr, Jag är som en inne­boende
jag hyr ett möblerat rum. Nils Ferlin, En inne­boende (i En död­dansares visor, 1930)
2inneboende ingen böjning
inne|­bo·ende
adjektiv
inn`eboende
1 in­ackorderad
inneboende (i något) inneboende (hos någon)
belagt sedan 1885
2 som ut­gör naturlig del av personlighet, system eller dylikt
JFR immanent, inbyggd, inherent
hennes inne­boende kraft; de inne­boende ekonomiska möjligheterna
belagt sedan 1648