publicerad: 2021
inprägla
inpräglade inpräglat
verb
●
äv. lös förbindelse, se
prägla
fästa i minnet el. i beteendemönstret
någon inpräglar något (i något)
någon/något inpräglar något/sats (hos någon)
någon inpräglar något (hos någon)
någon inpräglar sats (hos någon)
något inpräglar något (hos någon)
något inpräglar sats (hos någon)
hon läste texten igen och inpräglade namnen (i minnet); skuldkänslorna sitter djupt inpräglade hos honom
belagt sedan 1737
inpräglainpräglande, inprägling