publicerad: 2021  
jäkta jäktade jäktat
verb
jäk`ta
● ut­föra verksamhet med onormalt högt tempo på grund av (känsla av) tids­press
JFR flänga 1, sno 2, stressa 1
någon jäktar (någon) någon jäktar (fram något)
de måste jäkta till för­skolan med barnen varje morgon; hon fick jäkta för att hinna bli klar före klockan 12
○ äv. få att känna tids­press
jäkta mig inte nu!
○ äv. med ton­vikt på visst resultat vanligen med partikelnfram
de lyckades jäkta fram något som liknade en rapport
belagt sedan 1798
jäktajäktande, jäkt