publicerad: 2021  
1kakuminal kakuminalt kakuminala
kakum·in·al
adjektiv
kakumina´l
● som ut­talas med tung­spetsen mot gommens högsta punkt om vissa konsonanter
det kakuminala l-ljudet brukar kallas tjockt l
belagt sedan 1879; bildn. till lat. cacu´men 'spets, topp; gomtak(et)'
2kakuminal kakuminalen kakuminaler
kakum·in·al·en
substantiv
kakumina´l
● konsonantljud som ut­talas med tung­spetsen mot gommens högsta punkt
kakuminaler före­kommer i många svenska dialekter
belagt sedan 1879