SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 karet kareten kareter kar·et·en substantiv kare´t ● historiskt större fyrkantig, sluten vagn belagt sedan 1633; av ita. carretta 'liten kärra'; till lat. carr´us 'vagn'; jfr ursprung till char, karikera, kärra SO Alfabetisk lista karens subst. karensdag subst. karenstid subst. karenstid (karens) karess subst. karet subst. karg adj. karib subst. karibisk adj. karies subst. kariesbildning (karies) Till alla ordböcker
