publicerad: 2021  
kittel kitteln kittlar
kittl·ar
substantiv
kitt`el
● delvis historiskt stort kok­kärl
JFR gryta
kaffekittel; kopparkittel; soppkittel
en kittel (med något)
en kittel med hett vatten på spisel­hällen
○ äv. om kärl med inne­håll
kitteln kokade över; en kokande kittel
○ äv. bildligt, spec. nedsänkning i berg eller jord­yta
kitteldal
○ spec. äv. om idrotts­arena inklusive läktare med många engagerade åskådare
arenan var en kokande kittel under VM-finalen
belagt sedan mitten av 1300-talet (Östgöta-Lagen); fornsvenska kätil; gemensamt germanskt ord; trol. av lat. catill´us 'skål; tallrik'