publicerad: 2021  
klev klevet el. kleven, plural klev el. klevar
klev·et, klev·en
substantiv
1 sär­skilt i ort­namn bergsklyfta
Huseby klev
○ äv. brant och trång bergs­stig
belagt sedan 1210–16 (i ortnamn; (öppet brev utfärdat av kung Erik Knutsson om gränsen för småländska Byarums klosters ägor (Svenskt Diplomatarium))) fornsvenska klef 'brant backe; klippa'; trol. nära besläktat med kliva; samma ord som engelska cliff 'klippa'
2 sär­skilt i ort­namn brant berg­vägg
belagt sedan 1210–16 (i ortnamn) (öppet brev utfärdat av kung Erik Knutsson om gränsen för småländska Byarums klosters ägor (Svenskt Diplomatarium)); som appellativ ca 1670