publicerad: 2021  
knagg knaggen knaggar
även
knagge knaggen knaggar
knagg·en
substantiv
knagg´ el. knagg`e
● träpinne i vägg att hänga något på
○ äv. hand­tag på lieskaft eller dylikt
belagt sedan 1846; sv. dial. knagg, knagge 'liten knöl; hand­tag på lieskaft; stark människa'; av om­diskuterat urspr.