SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 knocka knockade knockat verb [nåk`a] ● vardagligt slå (någon) till marken ofta så att personen i fråga svimmar av JFR golva knockdown; knockout någon/något knockar någon någon knockar någon något knockar någon ○ äv. bildligt den ryska vodkan knockade dem direkt belagt sedan 1924; av engelska knock med samma betydelse; besläktat med knaka; urspr. ljudhärmande knockaknockande SO Alfabetisk lista knivsudd subst. knivsudd (udd) knix subst. knixa verb knock subst. knocka verb knockdown subst. knockdown (knocka) knockout subst. knockout (knocka) knockoutseger (knockout) Till alla ordböcker
