SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 knuffa knuffade knuffat verb knuff`a ● ofta med partikel som anger rörelseriktning, t.ex.bort, fram, omkull, undan ge knuff(ar) med kropp eller armar JFR skjutsa 2, stöta 1 någon knuffar (bort/fram/omkull/undan) någon/något någon knuffar (bort) någon någon knuffar (bort) något någon knuffar (fram) någon någon knuffar (fram) något någon knuffar (omkull) någon någon knuffar (omkull) något någon knuffar (undan) någon någon knuffar (undan) något någon knuffar (på någon/något) någon knuffar (på någon) någon knuffar (på något) hon knuffades omkull; vakterna knuffade undan de nyfikna belagt sedan 1734; av lågtyska, tyska knuffen med samma betydelse; trol. ljudhärmande knuffaknuffande, knuffning SO Alfabetisk lista know-how subst. knubbig adj. knubbsäl subst. knubbsäl (säl) knuff subst. knuffa verb knuffas verb knull subst. knulla verb knussel subst. knussla verb Till alla ordböcker
