SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

kolit koliten

kol·it·en

substantiv

koli´t

● inflammation i tjock­tarmen

belagt sedan ca 1875; till grek. kol´on 'del av tjock­tarmen'

SO

Alfabetisk lista

  kolibakterie subst.
  kolibri subst.
  kolik subst.
  kolikanfall (kolik)
  koling subst.
  kolit subst.
  kolja subst.
  koljafilé (kolja)
  kolka verb
  kolka i sig verb
  koll subst.

  Till   alla ordböcker