publicerad: 2021
kombinera
kombinerade kombinerat
verb
1
ställa samman (olika företeelser) till ny helhet ofta med viss grad av skicklighet
JFR
förena 3
någon kombinerar (något med något)
någon kombinerar några
ett kombinerat arbets- och sovrum; hon försöker kombinera äktenskap och karriär
○
äv. i fråga om oavsiktlig sammanställning
alkoholkonsumtion kombinerad med trötthet orsakade dikeskörningen
○
spec. äv. i sportsammanhang, särskilt skidsport
vanligen perfekt particip
den kombinerade tävlingen; det unga stjärnskottet tog silver i kombinerat
belagt sedan 1723;
av senlat. combina´re med samma betydelse, till lat. com´ 'med' och bi´ni 'två; par'
2
försöka nå fördel genom en skarpt beräknad (överraskande) dragföljd gärna med offer; i schack eller dylikt
JFR
kombination 3
någon kombinerar
stormästaren kombinerade så att motståndaren blev yr i huvudet
belagt åtm. sedan slutet av 1800-talet
kombinerakombinerande, kombinering, kombination