publicerad: 2021  
kombinera kombinerade kombinerat
verb
kombine´ra
1 ställa samman (olika före­teelser) till ny helhet ofta med viss grad av skicklighet
JFR förena 3
någon kombinerar (något med något) någon kombinerar några
ett kombinerat arbets- och sov­rum; hon försöker kombinera äktenskap och karriär
○ äv. i fråga om oavsiktlig samman­ställning
alkohol­konsumtion kombinerad med trötthet orsakade dikes­körningen
○ spec. äv. i sport­sammanhang, sär­skilt skid­sport vanligen perfekt particip
den kombinerade tävlingen; det unga stjärn­skottet tog silver i kombinerat
belagt sedan 1723; av senlat. combina´re med samma betydelse, till lat. com´ 'med' och bi´ni 'två; par'
2 försöka nå för­del genom en skarpt beräknad (över­raskande) drag­följd gärna med offer; i schack eller dylikt
JFR kombination 3
någon kombinerar
stor­mästaren kombinerade så att mot­ståndaren blev yr i huvudet
belagt åtm. sedan slutet av 1800-talet
kombinerakombinerande, kombinering, kombination