publicerad: 2021  
komma in kom kommit, presens kommer
komm·er in
verb
komma in´
1 äv. fast sammansättn., se inkomma anlända om vara eller dylikt
något kommer in
de beställda varorna har just kommit in
○ äv. med konstruktions­växling (om av­sändaren) skicka in
någon/något kommer in (med något) (till någon/något)
någon kommer in (med något) (till någon)
någon kommer in (med något) (till något)
något kommer in (med något) (till någon)
något kommer in (med något) (till något)
före­taget har kommit in med en skrivelse till skatte­myndigheten
belagt sedan 1526
2 över­gå till att behandla vid diskussion eller dylikt
någon kommer in på någon/något/sats
någon kommer in på någon
någon kommer in på något
någon kommer in på sats
han kom in på klimat­problemen i sitt före­drag
komma in i bilden se bild
belagt sedan 1794
3 bli an­tagen
någon kommer in på något
hon kom in på hög­skolan
belagt sedan 1772
4 börja känna sig hemma i ett ämne eller dylikt
någon kommer in i något
för mig som läsare var det lite svårt att komma in i handlingen i romanen
belagt sedan 1642