publicerad: 2021  
1komplex komplext komplexa
kom·plex
adjektiv
komplex´
1 som består av många delar som hänger samman på ett svåröverskådligt sätt
JFR sammansatt 1
komplexitet
en komplex fråga; en komplex roll; hans komplexa förhållande till modern; komplexa geometriska mönster
belagt sedan ca 1820; av lat. complex´us 'om­fattande', till plec´tere 'fläta; foga i vart­annat'
2 matematik som består av både reella och imaginära delar om tal el. tal­mängder
det komplexa talet 1+2i
belagt sedan 1858
2komplex komplexet, plural komplex, bestämd plural komplexen
kom·plex·et
substantiv
komplex´
1 före­teelse som består av många delar som hänger samman på ett svåröverskådligt sätt
frågekomplex; problemkomplex
ett komplex (av/med några)
ett komplex (av några)
ett komplex (med några)
○ äv. konkret med ton­vikt på mängden av delar, sär­skilt om sammanhängande grupp av byggnader
fabrikskomplex; shoppingkomplex; sjukhuskomplex
det gamla regements­området är ett komplex av röda tegelbyggnader; fastighetsbolaget har byggt ett stort komplex med affärer, restauranger och caféer
belagt sedan 1838
2 psykologi (men ofta i informell anv.) system av (under­medvetna) negativa före­ställningar om den egna personen som på­verkar själs- och handlings­livet
komplexfylld; mindervärdeskomplex; oidipuskomplex
komplex (för något/att+verb/sats)
komplex (för något)
komplex (för sats)
komplex (för att+verb)
alla förväntningar ger barnet komplex; han har komplex för sin stora näsa; hon har komplex gent­emot sin duktiga syster
belagt sedan 1886
3 jon eller molekyl som inne­håller flera atomer eller atomgrupper särsk. om sådana som in­går i salter
komplexjon; metallkomplex
belagt sedan ca 1945