publicerad: 2021  
komplimang komplimangen komplimanger
kom·pli·mang·en
substantiv
komplimang´
● artighet som inne­bär beröm särsk. för ut­seende el. klädsel
JFR smicker
ge en komplimang; få en komplimang; en fin komplimang; ta något som en komplimang
en komplimang (till någon) (för någon/något/sats)
en komplimang (till någon) (för någon)
en komplimang (till någon) (för något)
en komplimang (till någon) (för sats)
han är känd för att strö komplimanger om­kring sig; Vad snygg du är i håret. Har du klippt dig? – Nej, men tack för komplimangen!
belagt sedan 1632; av franska compliment 'hög­tidligt till­tal; smicker'; ur lat. complemen´tum 'upp­fyllande (av hövlighetskrav)'; jfr ur­sprung till komplement