publicerad: 2021  
konfiskera konfiskerade konfiskerat
verb
[-ke´ra]
● beslag­ta utan att ge (full) ersättning spec. i fråga om in­dragning av en­skild egendom till staten eller dylikt
JFR beslagta
någon konfiskerar något
polisen konfiskerade vapnen; gods­ägarnas jord­bruk konfiskerades och fördelades bland bönderna
belagt sedan 1538; av lat. confisca´re 'dra in; in­kassera'; jfr ur­sprung till 1fiskal!!
konfiskerakonfiskerande, konfiskering, konfiskation