publicerad: 2021  
konfirmera konfirmerade konfirmerat
verb
konfirme´ra
1 formellt bekräfta
JFR konfirmation 1
någon konfirmerar något/sats
någon konfirmerar något
någon konfirmerar sats
konfirmera ett beslut
belagt sedan 1420–50 (Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)); fornsvenska konfirmera; av lat. confirma´re 'befästa; bekräfta; stad­fästa', till fir´mus 'fast'; jfr ur­sprung till 1firma!!, firmament
2 ofta perfekt particip låta (någon) under­gå konfirmation
SE konfirmation 2
någon konfirmerar någon
hon är varken döpt eller konfirmerad; prästen som konfirmerade henne
belagt sedan 1635
konfirmerakonfirmerande, konfirmering
konfirmera sig