publicerad: 2021  
konstra konstrade konstrat
verb
[kån`st-]
● vara besvärlig och ovillig att sam­arbeta om person
JFR krångla 1
konstra (med något) konstra (till något)
barnen konstrar all­tid när han klär på dem; så här kan du inte hålla på och konstra
○ äv. med partikelntill göra onödigt in­vecklad
hon konstrade till mat­rätten med för mycket kryddor
belagt sedan 1843; svensk bildn. till konster, plur. av konst
konstrakonstrande