publicerad: 2021  
kornett kornetten kornetter
korn·ett·en
substantiv
kornett´
1 ett litet, trumpet­liknande blås­instrument med mjukare klang än trumpeten
esskornett
spela kornett
belagt sedan 1643; av franska cornet med samma betydelse, till corne, lat. cor´nu 'horn'
2 nu­mera er­satt av "fänrik" lägsta officer vid kavalleri­kompani i äldre tid
belagt sedan 1677; av franska cornette 'standar; fan­junkare', till corne 'horn' (trol. urspr. efter standarets form); samma ord som kornett 1