SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 kravall kravallen kravaller krav·all·en substantiv kravall´ ● vanligen plur. upplopp på allmän plats kravallpolis; kravallstyrkor; gatukravaller blodiga kravaller belagt sedan 1848; av tyska Krawall med samma betydelse; ev. av medeltidslat. charavall´ium 'gatularm' SO Alfabetisk lista kratsa verb kratt subst. 1kratta subst. 2kratta verb krav subst. kravall subst. kravallpolis (kravall) kravallpolis (polis) kravallstaket subst. kravallstyrkor (kravall) kravallturist subst. Till alla ordböcker